Att recensera Heavy Rain är svårt, det är ett spel där handlingen och karaktärerna fyller en enorm roll. Där allt du gör avgör hur spelet kommer utvecklas och sluta. Det är ett spel som är fullt med känslor och där det ofta känns som en film, och ibland som verkliga livet. Man kan sitta och verkligen känna smärtan personerna känner, då är det ett bra spel. 

 

Heavy Rain är ett spel som kan spelas på många sätt. Det är meningen att man ska spela på sitt egna sätt och njuta av handlingen på sitt alldeles egna vis. Utan att följa vad andra gjort, utan att försöka få det perfekta slutet. Man ska göra det som känns bäst i stunden. Heavy Rain är nämligen ett spel fullt av intriger och olika beslut som kan leda till att karakäterer får helt olika avgörande vändningar. Heavy Rain har 22 olika slut och en liten grej kan ändra allt. Ett endaste hopp kan få allt det som såg så ljust ut, att mörkna. 

 

Spelet är gjort av en fransk studio som arbetade cirka 6 år med spelet. Det är vädligt avancerad och enormt genomtänkt. Allting är perfekt balanserat och även om Heavy Rain i grund och botten är ett äventyrspel så blir det så mycket mer i slutändan. Jag har aldrig skådat något som liknar detta. Väldigt få spel är så pass intensiva och känslosamma som Heavy Rain. Aldrig har jag blivit så förvånad som jag blev av slutet, aldrig har jag mått så illa som när jag ser en av huvudpersonerna hugga av sitt finger med en yxa för att komma ett steg närmare att rädda sin son. 

 

I spelet följer man 4 olika personer. Ethan, som är den största huvudpersonen, har redan förlorat sin ena son för två år sedan och lider av svåra hallucinationer med mera. Han drömmer hemska saker och kan få blackouts. Dessutom svimmar han när det är mycket folk i hans omgivning. Detta därför att hans sons död tog väldigt hårt på honom och hans fru lämnade honom för hon trodde han var mördaren. När spelet börjar på riktigt två år efter den hemska händelsen så kidnappas hans andra son och han tror det är den så kallade Origami Killer som är i farten. Origami mördaren har en stor betydelse och det mesta kretsar kring honom. Det är en man som kidnappar pojkar i en viss ålder, stänger in dom i en bur med vatten och låter regnvattnet dränka dom sakta. Alltid på hösten då det regnar som mest, precis som det gör under hela spelets gång. Mysigt, men skrämmande. Spelet får en perfekt atmosfär.

 

Den andra huvudpersonen är Madison. En journalist som hjälper Ethan att lista ut vem som mördat hans son. De listar rätt snabbt ut att det är Origami mördaren men det leder dem ingen vart. Poliser har i 3 års tid försökt lista ut vem mördaren är men ingen har någonsin funnit honom. Ethan måste göra olika utmaning för att få reda på vart hans son håller hus. Det är Origami mördaren som är hjärnan bakom det hela och Ethan måste bland annat hugga av sitt finger, gå genom krossat glas, åka bil i motsatt trafik och döda en pappa till två döttrar. Inga enkla saker direkt. 

 

Tredje huvudpersonen är en privat dektetiv som försökt fånga Origami mördaren i flera år utan resultat. Han är en storväxt man och hans jobb är att hålla koll på de personer som förlorat söner som mördaren dödat. Han måste både slåss mot fiender men även ta hand om en bebis som behöver mat och laga äggröra till en kvinna som kommer ha en rätt stor roll. Jag vill inte säga för mycket vilket gör spelet svårt att recensera. Det mesta man säger blir spoilers. Den fjärde huvudpersonen är fbi agenten Jayden Norman. Han är lugn och har en väldigt härlig röst. Han har också ett par glasögon som gör att han kan hitta saker i luften och hitta ledtrådar på brottsplatser som ingen annan kan se. 

 

I spelet spelar man som alla dessa fyra huvudpersoner och man spelar på ett unikt sätt. Genom att gå åt olika riktingar håller man inne en knapp och sedan använder spaken för att kolla runt. Åt det håller man kollar på, går karaktären. I action scener och när man gör olika handlingar så ska man trycka på rätt knappar och göra olika mönster med de analoga spakarna. Ibland använder man hela kontrollen och rör den åt olika håll för att göra saker. Detta gör att man alltid sitter på helspänn och är fokuserad. I sekvenser där man t.ex. slåss mot någon så kan för många fel knapptryck göra att man misslyckas eller dör. Då får spelet ett helt annat slut, men man kan adlrig förlora eller få game over. Vilket ytterliggare är något helt nytt man aldrig har sett i andra tv eller datorspel.

 

Grafiken är storslagen och detaljerna är ibland bättre och ibland sämre, men alltid fina. Det bästa måste nog vara ögonen som ser väldigt realistiska ut, framförallt på närmare håll. Ljuder och musiken är bra och fungerar perfekt i alla sammanhang och ger spelet en skön känsla. Ibland är det avslapnnande musik och ibland stressig när man måste göra saker på tid. Som att utforska ett rum innan någon kommer eller ta sig ur en hemsk fälla.

 

Heavy Rain är en underbar upplevelse som går att uppleva på så många vis. Alla borde spela det för man blir så engagerad. När man sedan får reda på vem som är Origami mördaren så sitter man med hakan nere i golvet. Det är då man känner att man spelar ett mästerverk. När ett spel är så mycket mer än bara ett spel.

 

+ Karaktärerna, handlingen, atmosfären, grafiken, musiken, valmöjligheterna, kontrollen, realismen, dialogen, manuset, nakenscenerna, känslorna, detaljerna, twisten i slutet

- Små brister i animeringen