Tja

 

Blev inget bloggande igår, var på  något släktkalas igår men det gick bra och sedan på kvällen så fick jag testa på Wii U hemma hos min tjejs syster och hennes kille. Här kommer mina första intryck.

 

Kontrollen var ganska stor, men jag älskade att den var så lätt och vägde i princip inget alls. Den var snygg och svart (finns även en vit, sämre version) och hade en skärm. Det är det nya och lite unika med Wii U att även spelkontrollen har en skärm, så att det kan bli som en bärbar konsol. Är det sent och du inte orkar med tvn, så är det bara att lägga sig i sängen och spela på din gamepad (kontrollen). Väldigt najs. Grafiken på gamepadens skärm är dock inte lika snygg som tvn och inte heller lika snygg som t.ex. ps vitas bild. Där snackar vi bärbar hög kvalite. Bilden på tv skärmen är iaf fin och full med färg och liv. Nintendo har för första gången full hd på en spelmaskin, det tog bara typ 20 år. Tyvärr ingen blu-ray vilket jag tycker är konstigt då till och med ps3 som hade realese för 7 år sedan har blu-ray och alltid haft. Nåväl, det avgör inte kvaliten på spelen.

 

Spelet jag fick köra var Super Mario Bros. U och det var kul, inget märkvärdigt direkt men underhållande precis som de flesta mario spelen. Tydligen ska detta spel vara lite kärlek till alla gamla Super Mario Bros spel, t.ex. trean som idag är stenålder men fortfarande en guldklimpt i spelvärlden. 

Kontrollen fungerade smidigt och bra, men jag var inte speciellt duktig om man säger så. Tror inte Mario är min starkaste sida, eller så fick jag bara prestations ångest när tre stycken inklusive en hund kollade när jag lirade. Ofast sitter man ju hemma ensam i sin fåtölj i mörkret. Men man kan ju inte heller vara en gud första gången man testar ett nytt spel. 

 

Wii U var kul och det lär bli ett köp nästa vecka. När jag sedan spelat ännu mer kanske det kommer en full recension av maskinen samt spelen.