Så då var det dags att recensera ett av årets absolut hetaste och största spel. Ni som läst tidigare inlägg i min blogg vet hur skeptisk jag var till spelet innan jag körde det, hur jag struntade i att köpa det förrän cirka en och en halv vecka sedan. Men jag spelade det och jag ÄLSKADE det. 

I Gta V spelar man för första gången som tre olika karaktärer. Det är en grym story och hur man byter mellan karaktärerna och gör uppdrag tillsammans, är extremt välgjort. Alla uppdrag är sjukt kul och väldigt välbalanserat. Karaktärerna har unika personligheter och drag, de är genomtänkta och man tycker om alla tre. Precis som de flesta tycker jag om Trevor mest. Även om han är sjuk i huvudet så har han en sådan härlig stil, hans scener och  dialoger är så bra att det enda jag kan jämföra det med är de bästa scenerna i en svinbra Tarantino film, eller de bästa scenerna i The Last of Us. 

 

Spelet börjar med en litet intro där man får se två av huvudpersonerna: Michael och Trevor. De gör ett rån och ska sedan sticka därifårn när det kommer massa poliser. Man skjuter ihjäl ett par och tar sedan en bil som man kör iväg med. Dock kommer det sjukt mycket poliser och stoppar Michael, Trevor och deras kompanjon Brad. Brad och Michael blir nedskjutna och Trevor flyr. Man vet inte om de klarar sig, och sedan börjar spelet på riktigt 9 år efter inccidenten. 

 

När spelet börjar på riktigt är det riktigt härlig musik, vilket det är i princip under hela spelet, man får även se den stora staden San Andreas (nostalgi) och så får man reda på att Michael överlevde. Man blir även presenterad till den tredje huvudpersonen i spelet, Franklin. Franklin är nog den jag gillade minst, men jag tyckte ändå om honom väldigt mycket. Det visar verkligen hur bra Rockstar är på att göra personer man älskar och bara vill se mer av.

I alla fall så börjar spelet med att Franklin och hans polare Lamar ska sno två stycken sportbilar. Det är sjukt grym dialog och de har verkligen fångat hur olika personer snackar beroende på var de kommer ifrån osv. Franklin är en svart snubbe som lever lite i förorten, han använder alltid ord som: dog, nigga, homie etc. Även om jag inte är en sån person som lyssnar på hipp hopp och leker ganster, så tycker jag verkligen om deras snack. I hela spelet känns det hela tiden som du är på de olika platserna där karaktärerna är. Rockstar fångar verkligen allt i detta mästervärk.

 

En grej jag måste ta upp är att det är väldigt mycket uppdrag där man kör bil och såklart åker man mycket bil när man glider omkring i stan. Därför är jag så glad att bilfysiken är så jävla bra. Att bara köra runt och flumma är skitfett, och döda oskyldiga människor för att få polisen på sig är lika underhållande som att råna en bank, nästan. 

 

Förutom alla de välbalnserade uppdragen och den sjuka variationen, så finns det massor att göra utanför själva storyn. Såklart finns ju online med men om vi nu snackar om själva story mode, så kan man göra allt från att jogga och cykla till att åka vattenskoter, gå på strippklubb, spela dart och köra flygplan. Dock gillar jag inte helikoptern så mycket då jag tycker det fordonet har sämst fysik. Men fortfarande är det galet hur mycket man kan göra och hur stort spelet är. Både hur lång tid själva kampanjen tar, hur mycket tid man kan lägga ner på online, men också själva kartan. De andra gta spelen kan slänga sig i väggen.

 

Jag var aldrig ett fan av gta innan detta, men nu är jag. Grafiken är väldigt bra och realistisk, dialogen är i mästerklass och alla karaktärer är suveräna. Dock hatar man rätt många, men jag antar det är meningen och något Rockstar ville. T.ex. Michaels familj, de är skitstöriga, men om de inte varit det skulle inte heller Michael vara som han är och göra det han gör. Michael är liksom en man som har gott om pengar och ett stort hus. Fast han är deppig och vill tillbaka till att råna banker osv. Tur för honom kommer Trevor in i bilden efter ett par timmars spelande. Han överlevde ju också för nio år sedan och första gången man ser honom igen så tar han en brud bakifrån och sedan dödar hennes kille. Schysst kille, but we all love him!

 

Ytterliggare en sak jag älskar med gta v är hur tiden bara flyger förbi när man spelar. Jag satt flera timmar per dag och helt plötsligt var det midnatt och man skulle börja 8 dagen efter. Det är inte många spel som är så. Finns några t.ex. Uncharted serien, The Last of Us, Borderlands. Om ett spel ger den känslan så är det direkt en favori.

 

Nu när jag är klar med detta fantastiska spel så känns det lite tomt, jag vill spela mer. Jag vill nästan spela om Gta V. Och även fast jag ogilade gta iv känner jag en lust att bara köpa det och spela det igen, kanske har min kärlek till gta blommat upp nu. Rockstar har en fin plats i mitt hjärta med spel som Red Dead Redemption och L.A. Noire. Men nu tog de allt ett steg längre med Gta V. Jag tar tillbaka allt negativt jag sagt förut, Rockstar ni har min kärlek och respekt.